Now Reading
Vänsterpartiet med ny ordförande

Vänsterpartiet med ny ordförande

  • "Nu åker jag. Jag kommer att, som Dolly Parton säger, tänka på er varje steg på vägen. Vi ses igen. Spara en tid i valstugan åt mig.” Så twittrade Vänsterpartiets avgående ordförande Jonas Sjöstedt då han lämnade sin post för att återförenas med barnen och hustrun Ann Måwe som är svensk ambassadör i Vietnam.

Vänsterpartiet har haft andra namn genom åren och många minns säkert tidigare ledare som Lars Werner, Gudrun Schyman, Lars Ohly, C.H. Hermansson, Hilding Hagberg och naturligtvis Jonas Sjöstedt. Men Nils Flyg, Ulla Hoffman, Sven Linderot, Carl Winberg och Zeth Höglund har också varit partiordförande genom åren 1917-2020. Och nu har Nooshi Dadgostar övertagit posten efter Sjöstedt.

Det socialdemokratiska partiet grundades redan 1889, men omkring 1917 rådde oenighet inom partiet och en grupp bröt sig ur och bildade det året Sverges socialdemokratiska vänsterparti, SSV. Av riksdagens 87 socialdemokratiska ledamöter gick 15 över till SSV, och vid valet 1917 fick partiet med Zeth Höglund som partiledare 8,1 procent av rösterna. Men de flesta socialdemokrater återvände snart till moderpartiet.
 
Redan år 1921 bröt sig åter några medlemmar ur SSV och bildade Sveriges kommunistiska parti, SKP, som egentligen var en sektion av Kommunistiska Internationalen. Stalins skräckvälde gjorde att partiet år 1929 splittrades och det blev under en kort tid två SKP med var sin ledare. Under andra världskriget uppfattades partiet av staten som landsförrädare, eftersom det i början inte tog avstånd från Hitlers agerande. Men tack vare Röda arméns insatser och segrar i Europa ökade stödet för SKP som i valet 1944 fick 11,2 procent av rösterna. Partiet var också starkt inom fackföreningsrörelsen.
 

Jonas Sjöstedt i sitt första maj-tal i Stockholm 2012. Foto: Larske
 
Under 1950- och 1960-talet var partiet isolerat och LO präglades – liksom samhället i övrigt – av antikommunism. Även inom partiet rådde olika meningar och när SKP stödde Sovjets inmarsch i Ungern 1956 lämnade många medlemmar partiet som vid valet 1960 fick 4,5 procent av rösterna. När C H Hermansson år 1964 blev partiordförande ändrades inriktningen något och år 1967 blev namnet Vänsterpartiet kommunisterna, VPK. När Sovjet invaderade Tjeckoslovakien 1968 tog Hermansson avstånd från detta, men tydligen inte tillräckligt för vid valet samma år fick partiet endast 3 procent av rösterna.
 
År 1975 blev Lars Werner partiordförande och hade den posten till 1993 då Gudrun Schyman tog över. Några år tidigare hade partiet bytt namn till Vänsterpartiet. Under Schymans tid blev det ett feministiskt parti som i viss mån kunde samarbeta med Socialdemokraterna. Valet 1998 var det mest lyckade av alla och Vänsterpartiet tog 12 procent av rösterna. Men Schyman hade personliga svårigheter som gjorde att hon fick lämna ordförandeskapet 2003, och Ulla Hoffman tog över tills Lars Ohly 2004 blev partiordförande. Till skillnad från Schyman kallade han sig i början kommunist. I riksdagsvalet 2006 fick Vänsterpartiet 5,85 procent och 4 år senare 5,6 procent.
 
År 2012 efterträddes Ohly av Jonas Sjöstedt och vid valet 2018 fick partiet 7,9 procent av rösterna och 28 mandat i riksdagen. ”Svenska opinionsläget november 2020” visar att Vänsterpartiet nu har 10,3 procent och ligger på fjärde plats bland riksdagspartierna.
 
Nooshi Dadgostar har tagit över rodret och avslutade sitt första tal som partiordförande:
– Det ligger mycket framför oss nu. Men i vårt parti tror vi på att göra saker tillsammans, och jag ser fram emot att göra detta tillsammans med er. Nu kör vi.
 
 

Huvudfoto: Vänsterpartiets nya ordförande sedan 31 oktober 2020, Nooshi Dadgostar. Foto hämtat från politik.in2pic.com

© 2020 ALL RIGHTS RESERVED - MAïA .