Now Reading
Ulrika Hafström – engagerad i hållbart ledarskap och plogging

Ulrika Hafström – engagerad i hållbart ledarskap och plogging

  • Ungefär samtidigt som Greta Thunberg får ta över Dagens Nyheters ledarsida under en dag, passar Tidningen Maia på att göra en djupintervju med Ulrika Hafström — en 22-årig Samhällsplanerarstudent med inriktning på urban och regional utveckling vid Lunds universitet. Hon är en mångsysslare som delar med sig av uppväxten i Singapore, sina tankar kring klimatförändringar, om hållbarhetsprojekt och krishantering i USA samt fenomenet plogging och hållbara boendeformen co-living. 

Var kommer ditt hållbarhetsintresse från?
– Mitt intresse för hållbarhet kommer från många svåra konversationer om ansvaret som jag, och vi alla här, har och förståelse för hur vi i västvärlden historiskt sett har bidragit till den stora mängden utsläpp. Med tiden har mitt intresse flyttat sig från individen till vad vi kan göra som grupper och samhälle. Som vi vet är det där de största förändringarna sker. 

– Jag började förstå hur fel förstörelsen av naturen var när jag som barn upplevde smog som kom in från skövligen och bränder av regnskog på Borneo. Jag föddes i Singapore och bodde där mina första år och ju äldre jag blev och ju mer jag förstod om hur sammankopplade våra ekosystem är, lokalt och globalt, desto mer kände jag ett driv att vilja vara med i rörelsen mot att skapa ett samhälle som är mer i balans med naturen. 
 
– Det var först när jag var 17 och hade möjlighet att delta i ett globalt ledarskapsprogram i USA som jag kände att jag faktiskt hade möjligheten att göra något. Programmet fokuserade på miljö- och hållbarhetsfrågor och var designat så att tre elever från varje land tillsammans skapade en idé som sedan skulle tillämpas i sin lokala geografiska kontext. Detta var i gymnasiet och mina två skolkompisar och jag valde att göra en informationskampanj på våra skolor för att öka kunskap om olika hållbarhetsfrågor och hur individer kan minska sitt ekologiska fotavtryck samt bidra till systematisk förändring.
 
Vad var målet?
– Målet är att minska matavfall, öka antalet vegetariska portioner och skapa event som faktiskt gjorde hållbarhet kul. Vi höll i klädbytardagar och paneler med FN-ambassadörer. Mitt deltagande i programmet och känslan av samhörighet med människor runtom i världen, som tillsammans kämpar mot samma mål, är verkligen något som fortfarande ger mig styrka att fortsätta och hitta nya sammanhang att bidra till. Igen, vikten av community! Vi är sociala varelser och ett otroligt viktigt tips är därför att hitta ett sammanhang att vara aktiv i. Oavsett om det är 1 eller 10 personer som stöttar dig i ditt arbete så behövs det. 
 

 
Finns det något udda du gör som sporrar dig i ditt engagemang?
– Jag skriver poesi om miljöfrågor för att själv bearbeta hur jag känner över allt som händer i världen och inom mig. Ibland väldigt mörkt, men jag försöker alltid vända det till någon typ av optimism. Lever för mantrat ”stubborn and active optimism”. Idéen om att vi kan skapa förändring när vi aktivt tar stegen mot det som vi vill skapa. 
 
Vad har du haft för dig under pandemin?
– Jag gick extra mycket in i en plugg- och jobbubbla när pandemin började. Var projektledare för hållbarhetsutbildningen Sustainergies Academy under våren, jobbade med att lansera Ploggas medlemssystem och kommunikation under sommaren. Var ute i Stockholms skärgård mycket och har nu under hösten främst fokuserat på min kandidatuppsats och även börjat jobba mer med ett härligt gäng på 20–30.co.
 
Vad läser du för något? Bok alltså?
– Just nu läser jag boken Exponentiell klimatomställning av Rebecka Carlsson. Hon är personligen en stor inspiration och boken ger verkligen ett perspektivskifte på klimatomställningen, från något ”jobbigt” till något som möjliggör ett mer meningsfullt liv och samhälle. 
 
Och utbildning?
– Utbildningen i samhällsplanering är tvärvetenskaplig med kurser i geografi, sociologi, utvecklingsstudier och miljövetenskap. Har riktat in utbildningen mot att förstå hur vi kan skapa mer hållbara boendeformer, socialt och miljömässigt. Jag tycker även det är väldigt intressant att förstå klimatrisker ur planeringsperspektivet. Både hur vi infrastrukturmässigt kan anpassa oss för att bygga reseliens och hur vi socialt kan förbereda oss på förändring genom både minskad klimatpåverkan och stärkt samarbete för att hantera framtida kriser. Är vi förberedda på de klimatförändringar som kommer till följd av 1.5°C grader?
 
Vad gör du helst när du inte studerar? 
– Jag äter god mat med vänner, yogar, mediterar, och springer. Under corona har löpturer ute varit min räddning!
 
Visst stämmer det att du är en del av 20-30 coliving-teamet? Berätta mer, vad är det? 
– Ja! I 20–30 bidrar jag främst med idéer och strategi kring just hållbarhetsrelaterade frågor, hur vi kan göra val med mindre klimatpåverkan och kommunicera vårt hållbarhetsarbete för att utbilda om ekologiskt fotavtryck och engagera fler. Hållbarhet har länge porträtterats som något jobbigt som kräver uppoffringar. Vi vill visa att genom hållbarhet och delningsmöjligheter blir det inte bara billigare att bo tillsammans utan även mindre klimatpåverkan från mindre resursförbrukning per person. 20-30 och co-living är även ett svar på många av de sociala hållbarhetsutmaningar som finns i städer. Ensamhet är ett problem som flera upplever, inte minst under tandemin och i allt större utsträckning i storstäder. Att bo med andra och känna att man är del av ett sammanhang är så viktigt i ett land som Sverige där mer än 40% av hushållen är singelhushåll! 
 
Vad står just 20-30 för?
– 20-30 står för åldersgruppen 20 till 30. Vi i generation Z och millenials vill ha flexibilitet, community och meningsfulla erfarenheter. Vi värderar delande och frihet över ägendeskap. 20-30 står också för året 2030, och att vi tror att minimalism, delande och yteffektivitet som är en del av coliving-livsstilen behöver normaliseras för att nå de hållbarhetsutmaningar vi står inför. 
 
– I 20-30 coliving har även alla hyresgäster ett eget låsbart rum, men större gemensamma ytor delas. Genom att dela får hyresgästerna tillgång till en standard och tjänster som de kanske inte skulle ha råd med annars. Vi ser hållbarhetsarbetet som centralt i detta. Vårt pilotprojekt i Solna har bland annat inretts med återvunna och omklädda designmöbler, vilket vi vill göra mer av för att bidra till en cirkulär ekonomi. Utöver återvunna möbler och vattensnåla kranar vill vi även skapa odlingsmöjligheter för boende i framtiden. 
 

20-30 coliving-teamet.
 
Hur skiljer det sig från att bo i ett vanligt kollektiv, och var bor du någonstans?
– Det är några skillnader! I coliving-hyran ingår bland annat delad städservice, netflix/hbo, espressomaskin och andra tjänster. På så sätt är det som en hybrid mellan hotell och kollektiv. Tanken är att göra det enkelt och konfliktfritt att bo kollektivt, och på så sätt nå en målgrupp som annars kanske inte skulle vilja bo på det sättet. Genom exempelvis delad städning minskar konflikter om vems tur det är att dammsuga eller andra problem som kan uppstå i ett kollektiv. En annan skillnad är det community som möjliggörs genom coliving och diverse aktiviteter… Själv bor jag i en korridor i Lund med 12 personer. 
 
Vad har varit dina lärdomar från att bo på det sättet?
– Det har lärt mig mycket. Både om delat ansvar och hur man samarbetar med andra för att skapa ett gemensamt hem, som både bjuder in till sociala aktiviteter men också egentid. Det har lärt mig att vara nyfiken på alla, eftersom jag absolut bor med många som jag nog annars inte hade träffat. Vi alla går olika utbildningar, kommer från olika städer och är i olika åldrar så det är en träning i att socialisera utanför sin vanliga ”grupp”. Det har visat hur berikande det är att dela – det skapar möjligheter som ett individuellt boende inte har, vilket absolut inspirerat mig till att vilja vara med och utveckla 20-30. 
 
Hur kom du i kontakt med Plogga, kan du inte berätta mer om det?
– Jag studerade i USA under 2017 och hade möjligheten att volontärarbeta med krishantering efter orkanerna Irma och Maria i Puerto Rico. Att se de bortblåsta taken, vattenläckorna och att interagera med familjer som hade förlorat familjemedlemmar på grund av vattenbrist, sjukdom eller andra följer av bristande ansvar från den amerikanska staten kände jag känslor som sorg, skam och hopplöshet.
 
– Mitt privilegium att bara kunna lämna förödelsen och åka hem till säkra Sverige blev så uppenbart då. Jag bestämde mig därför för att avsluta min sista termin i USA och flytta tillbaka till Sverige med intentionen att på något sätt använda den energin till att bidra till att skapa mer medvetenhet och engagemang om hållbarhetsfrågor på något sätt. Febrilt sökte jag till praktiker på Greenpeace, Naturvårdsverket och WWF, men oftast var det krav på kandidat- eller masterexamen och vid den tidpunkten hade jag knappt studerat ett år av universitet. En vecka efter att jag kom tillbaka till Sverige skrev en vän från USA till mig och frågade om jag hade hört om ”the new health and sustainability trend from Sweden”, hon pratade såklart om Plogga.
 
– Efter att ha nördat ner mig i den snabbväxande miljörörelsen som spridit sig världen över skickade jag ett långt mejl om hur jag ville vara med och bidra till deras arbete om att skapa en beteendeförändring i samhället. Grundaren Erik Ahlström bjöd in mig på en intervju som blev till en första arbetsdag. 
 
Hur ser ett plogging-pass ut?
Det ser helt olika ut och går att anpassa till platsen och gruppen! Den enda riktiga regeln är att plocka upp skräp under din Plogga-tur! Men normalt sett brukar vi börja med att prata lite om varför det är så viktigt att Plogga. De fem främsta anledningarna är (1) hälsa och träning; Plogga ett enkelt sätt att bota stillasittande! (2) 2050 kommer det att finnas mer plast än fisk i haven enligt Ellen McArthur-foundation om vi fortsätter skräpa ner i den takt vi gör nu (3) Rädda djurliv; allt skräp på land mynnar tillslut ut i havet och påverkar därav både ekosystem på land och marint, (4) Minska samhällskostnader: 2015 beräknades kostnaderna för nedskräpningen motsvara 2 miljarder kronor i Sverige. Genom att Plogga ser vi till att skattepengar kan användas till annat viktigt samhällsarbete. (5) Det är bevisat att när ett område känns renare och finare ökar tryggheten. Människor blir mer sociala och kriminaliteten minskar, vilket brukar kallas för “The Broken Windows Theory”. Efter den dragningen värmer vi upp lite och ploggar sedan i ett valt område. Kan vara att springa 20 minuter med en kompis runt ett bostadskvarter eller att gå ut ett gäng i en park. När vi är flera som deltar vid ett event brukar vi ha lite olika utmaningar. Exempelvis vem som kan hitta äldst skräp, konstigast skräp eller mest skräp. Det kommer många spännande fynd från Plogga-turer… eftersom det tar flera hundra år för exempelvis plast att brytas ner. 
 
Vad har varit den största bedriften inom ditt engagemang för plogga?
– Att anordna Plogga-event på Almedalsveckan 2018 tillsammans med dåvarande miljöminister Karolina Skog var en riktig höjdpunkt i arbetet med Plogga. I år har jag främst fokuserat på att hjälpa Plogga bygga upp ett medlemssystem så att föreningen lättare kan kommunicera med ploggare i Sverige och världen. Att skapa strategier för hur vi kan engagera fler medlemmar i rörelsen och även nå ut till alla redan aktiva ambassadörer inom rörelsen har nog varit min största bedrift. 
 
Hur går man tillväga med vinterlöpning och plogging nu när det blir halt och fruset på många håll i landet?
– Det blir absolut mindre ploggande under vinterhalvåret. Men det går! Lite kortare turer, bra skor, varmare kläder och vantar är extra viktigt. Betonar vantar! Även under sommaren kan det vara ett tips att använda ett par handskar en har där hemma när en plockar svårtillgängligt skräp.
 
Vad har varit det roligaste under tiden på Plogga?
– Mitt ansvar har främst varit kommunikation med Ploggare i Sverige och världen, sociala medier och att anordna event. På så sätt har jag fått träffa många eldsjälar som verkligen brinner för aktiviteten och har så många positiva berättelser om Plogga och hur det har skapat positiva kedjeeffekter bland andra runtom dem. Så definitivt är det blandningen av människor som jag träffar och deras driv att vilja se en förändring i samhället. 

© 2020 ALL RIGHTS RESERVED - MAïA .