Now Reading
Småbrukarnas dag ger eko i hela världen

Småbrukarnas dag ger eko i hela världen

  • Organisationen Via Campesina, som finns i över 60 länder, uppmärksammade i år den 17 april den internationella kampdagen för småbrukare. I vanliga fall är sång, dans och jordritualer självklara delar av rörelsens möten, men i Sverige hölls i år inget fysiskt möte.

Istället hade man representanter från Brasilien och Uruguay med på länk. Allt direktöversattes från spanska och olika urfolksspråk som en del av Via Campesinas avkoloniserade praktik. Urfolk och jordlösa bönder världen över ska kunna prata på sina egna språk – och sätta sina egna villkor.
 
Via Campesina är spanska för böndernas väg och består av 148 organisationer i 69 länder runtom i världen. I Sverige är Nordbruk en av Via Campesinas medlemsorganisationer.
 
Åsa Söderberg är folkhögskolelärare på Färnebos folkhögskola, men har också rest flera gånger till Latinamerika, varit engagerad i Via Campesina och jobbar med rättvisefrågor. En period bodde hon i Ecuador och jobbade på en skola i en urfolksby söder om Quito, där barnen i skolan fick lära sig mycket konkret kunskap.
– Barnen i skolan skulle till exempel lära sig fyrtio olika potatissorter och om jordbruk, det föräldrarna jobbade med. Jag fick förståelse för hur viktigt det är att barn tar vidare den traditionen.
 

Den internationella kampdagen för småbrukare ägde rum den 17 april.
 
Åsa fick både se småbrukarkulturen på nära håll, men också hur statliga och kommunala medel inte når ut till landsbygden – inte helt olikt hur det ser ut i Sverige och resten av världen, men med en skillnad.
– Det finns inga direkta insatser från statens sida. Lokalborna fick hela tiden kämpa. För en vårdcentral, för bättre skolor, och för att kunna organisera vattenförsörjning och begravningsmöjligheter.
 
Via Campesina kommer in där staten brister och jobbar mycket lokalt. Till exempel kan de genom konsumtionsföreningar gemensamt köpa mat från lokala bönder, istället för att köpa importerad mat från Brasilien eller Kina. De har också ett feministiskt perspektiv på miljöfrågor – viktigt då en majoritet av världens småbrukare är kvinnor. Kvinnorna står för jordbruk och mat till stora delar av världen, men tyvärr är det ofta också kvinnor och flickor som hungrar – samma grupp som producerar maten. Via Campesina vill ändra på det världen över med ett mer levande jordbruk.
 
Åsa Söderberg nämner som jämförelse hur vi i det globala Nord behandlar våra miljöarv till skillnad från i Syd, och tillägger också att det handlar om en skillnad mellan landsbygd och stad samt storföretag och småskaligt jordbruk.

– I det globala Nord, i frölagret på Svalbard till exempel, fryser vi ned fröerna för att spara dem. Men i det globala Syd odlas de aktivt. Med klimatpåverkan är det tvärtom. Det industriella jordbruket hettar upp marken och jorden, tar död på allt utom själva jordbruk. Det andra kyler ned jorden och ger tillbaka till jorden.
 
Varför borde vi uppmärksamma det här ämnet och den här rörelsen?
– Det här är en av de absolut starkaste systemlösningarna på klimatkrisen. Det finns en kraft i miljökamp, matsuveränitet och att bry sig om och värna om naturen. Kraften består av att kvinnor tillsammans står kvar och kämpar, inte ger upp och släpper taget om marken och flyttar in till storstäderna. Det är otroligt viktigt för hela mänsklighetens överlevnad.
 

 
Matsuveränitet
Via Campesina, som grundades 1992 av jordbruksorganisationer från Europa och Latinamerika, var den organisation som myntade begreppet ”matsuveränitet” (food sovereignty), ett tänk som handlar om rätten att producera mat på sitt eget territorium. Att makten över maten finns i händerna på producenter och konsumenter och att mat ska produceras på ett ekologiskt hållbart sätt som inte skadar möjligheterna för framtida generationer att förse sina familjer och lokala samhällen med näringsrik mat är viktigt.

© 2020 ALL RIGHTS RESERVED - MAïA .