Now Reading
Intervju med Filip Bromberg, ordförande för NPV: ”Vi får saker att hända”

Intervju med Filip Bromberg, ordförande för NPV: ”Vi får saker att hända”

  • År 2015 började en grupp engagerade psykologstudenter, läkare och andra personer, fundera kring hur man kunde få upp frågan om psykedelisk forskning, dess rön och främsta sakkunniga på Sveriges karta och 2016 föddes Nätverket för psykedelisk vetenskap. Tidningen Maïa har intervjuat Filip Bromberg, verksam som legitimerad psykolog tillika ordförande för föreningen samt för den besläktade organisationen Osmond Foundation.

Hur kommer det sig att ni blev en förening och varför kretsar ert intresse specifikt kring psykedelisk forskning?
– Anledningen till det här fokusområdet är att vi såg att det hände väldigt mycket på universitet runt om i världen. Vi såg ny forskning med väldigt lovande resultat. Samtidigt, runt 2015, märkte vi att ingen pratade om det i Sverige – varken bland forskarna vi var i kontakt med eller bland lärarna vi hade på universitetet. Vid det här laget var de flesta av oss studenter. Vi bestämde oss för att grunda en förening, anordna föreläsningar, bjuda in forskare från t.ex. England, som skulle kunna hålla presentationer på exempelvis KI (Karolinska Institutet). Men också för att få en liten budget till övriga evenemang.

Hur många är ni i nätverket? Hur ser demografin ut?
— Idag är vi ungefär 800. Cirka hälften består av studenter och de två enskilt största grupperna består av studenter inom psykologi och medicin.
 
Hur skulle ni beskriva de psykedeliska substanserna vars forskning ni förespråkar för utomstående?
— Psykedeliska substanser är naturligt förekommande ämnen i växter och svamparter runt om i naturen, som använts i rituella och andliga syften i tusentals år. De anses ha en kraftfull påverkan på medvetandet och kan skapa en slags andlig upplevelse som påminner mycket om upplevelser människor har i religiösa sammanhang. De här substanserna är inte beroendeframkallande eller giftiga som många andra psykoaktiva substanser. De innebär däremot stora risker som gör att de behöver användas i ett kontrollerat, säkert sammanhang. Det vi ser nu i modern forskning är att om man använder sig av säkerhetsföreskrifterna, det vill säga att behandlingen görs i ett tryggt rum med erfarna terapeuter, verkar de här upplevelserna ha en effekt på många psykiatriska tillstånd som vi saknar effektiva behandlingar för. För att tydliggöra, det vi förespråkar är forskning. Ingenting kring vården eller andra domäner, utan just att man ska bedriva mer rigorös forskning.
 
Vilka substanser rör det sig om?
— De substanserna vi vill se mer forskning på är psilocybin (en aktiv substans i ”magisk svamp”), LSD och även MDMA, som inte är en klassisk psykedelisk substans, men som kan användas väldigt effektivt i ett psykoterapeutiskt sammanhang. MDMA fungerar lite annorlunda, men den har också en god säkerhetsprofil som möjliggör för både klient och terapeut att komma väldigt djupt, väldigt snabbt i psykoterapi. Det här underlättar läkning, framförallt vid PTSD. Vi förespråkar även forskning kring ytterligare två psykedeliska substanser, nämligen DMT, som ingår i Ayahuasca, en brygd vanlig i Amazonas, och även Meskalin, som ingår i olika kaktussorter, förekommande i b.la Nord- och Mellanamerika.
 

”Vi börjar se indikationer på att den antidepressiva effekten går att förlänga, så att patienter mår bra och är friska längre efter en psykedelisk upplevelse”, säger Filip Bromberg.
 
Vilka sjukdoms– och behandlingsområden riktar den psykedeliska forskningen in sig på idag?
– Den riktar främst in sig på depression, ångest vid terminal sjukdom — vid livets slutskede – PTSD och olika typer av beroendeproblematik.
 
Vad är den mest förekommande kritiken ni fått tackla under er verksamhetstid? … finns det ett tabu kring psykedelisk forskning i Sverige?
— Vi har inte fått så mycket kritik faktiskt. Jag tror att det finns ett tabu kring den här forskningen, och det är därför vi startat föreningen, för att väga upp det. Tabut uttrycker sig snarare i en slags tystnad, att människor ogärna vill prata om de här sakerna. Vad gäller direkt kritik, väldigt lite. Närmast till hands är att det här skulle handla om en ”hype”. Även att forskningen som görs ute i världen är väldigt preliminär och att resultaten inte kommer bli lika starka i större studier.
 
Och det får jag hålla med om, än är det för tidigt att dra säkra slutsatser kring de här substanserna.
Vilka är de mest positiva bemötandena och intrycken ni upplevt från verksamheten?

— Vi gör det här forskningsfältet mycket mer tillgängligt. Vi får saker att hända genom att presentera forskare för varandra, sätta svenska forskare i kontakt med det internationella nätverket. Vi får mycket tacksamhet för det arbetet. Sen har vi också många studenter som blir väldigt glada när de hittar handledare, tar steget och vågar skriva en uppsats om psykedelisk forskning. Men det är mest nätverkandet som vi får feedback kring.
 
Finns det några nya rön inom psykedelisk forskning som är värda för allmänheten att känna till?
— Det är fortfarande väldigt små studier som publiceras, men nånting som jag tycker är väldigt spännande just nu är potentialen att integrera nåt som kallas för ”Acceptance and Commitment Therapy” (ACT) med psykedelisk terapi. Som psykolog brinner jag mycket för den psykoterapeutiska delen av de här behandlingarna. Jag ser det som oerhört positivt att forskare nu framgångsrikt använder sig av ACT i studier med psilocybin mot depression till exempel. Jag upplever det som väldigt lovande att kunna förlänga effekten av de här upplevelserna. Det som vi har sett från tidigare studier är att den antidepressiva effekten avtagit efter cirka 3 månader, men vi börjar nu se indikationer på att den går att förlänga, så att patienter mår bra och är friska längre efter en psykedelisk upplevelse.
 
Har det bedrivits några studier på psykedeliska eller psykoaktiva substanser i Sverige och finns det någon som gett anmärkningsvärda resultat?
– Det har inte skett någon klinisk forskning i Sverige hittills med psykedeliska substanser, det har gjorts studier i Sverige med data som är insamlad i andra länder och det har även gjorts djurstudier. Men det har fortfarande inte gjorts några psykedeliska studier. Däremot har den första kliniska studien med psilocybin blivit godkänd på KI och ska äga rum efter nyår. Det kommer vara en studie med psilocybinassesterad terapi vid depression. Den kommer bestå av 30 deltagare, där hälften kommer få placebo och hälften kommer få psilocybin.
 
När kan vi vänta oss ett resultat?
– Troligtvis efter sommaren. Samtidigt ser vi även att de i Norge drar igång en studie med MDMA-assisterad terapi för PTSD. Det är väldigt spännande.

© 2020 ALL RIGHTS RESERVED - MAïA .