Now Reading
Helamalmö vill se helhetsförändringar av utsatta områden

Helamalmö vill se helhetsförändringar av utsatta områden

  • ”Hela” i organisationen Helamalmö betyder dels ”hela” som i ”läka” men också att täcka upp staden i sin helhet - även de delar som inte prioriteras politiskt. Organisationen har funnits sen 2004, har cirka 300 medarbetare och uppemot 250 000 besökare per år.

Det är en organisation som jobbar med långsiktig social hållbarhet – inte bara ett ”projekt”.
– Vi startade visserligen som ett projekt, men kan man sitt Malmö och sina utsatta områden är ”projekt” ett skymford, säger Nicolas Lunabba, verksamhetsansvarig på organisationen Helamalmö.



Han beskriver hur politiker ofta använder ordet ”projekt” som en skenmanöver.
– Ofta handlar det om tidsbegränsade insatser som skapar hajp kring en fråga. Det är varken långsiktigt eller utmanar den ordning som problemen kommer från.
 

Istället för projekt beskriver Nicolas Lunabba Helamalmö som en människorättsorganisation, som jobbar för social hållbarhet och rättvisa för politiskt försummade områden. De arbetar på två fronter med att minska utsattheten.

– Dels bemöter vi orättvisornas konsekvenser och försöker jobba på lokal nivå med de resurser som finns, med folk som bor och verkar där, och som vuxit upp i liknande områden. Det andra vi gör är att prata om orättvisorna och påtala vilka förändringar vi vill se.
 


Helamalmö har en lokal i stadsdelen Nydala. Det är en 1000 kvadratmeters mötesplats med 17 rum, där det går att göra ett 60-tal aktiviteter. Dit har Helamalmö knutit 50 aktörer, byggt ett bibliotek och delat ut gratis frukostar. Lokalen fungerar också som en mötesplats.
– På sätt och vis är det ”klassiskt communityarbete”, säger Nicolas Lunabba. Det började med att vi var ute i skolorna och ville få med ungdomar på olika idrotter, men kommer du från en minoritet är det svårt att ta sig in i idrotten och i samhället i övrigt. Vi kom helt enkelt ut till skolorna och såg ungdomarnas behov. Bland annat var många hungriga därför att de inte hade råd med frukost. Därför började vi med gratis frukostar. Vill vi värna om dem måste vi bemöta problemen i grunden.
 
Helamalmö började 2018 med sin verksamhet i området Nydala och tog fram en modell som idag kallas för Nydala-modellen. Den går ut på att först kartlägga de lokala behoven och de krafter som redan verkar i området. Sedan vänder man sig till det omgivande samhället för att kunna tillgodose de behov som finns. Modellen har 15 punkter för att få till förändring och det handlar om ett helhetsgrepp snarare än en enskild insats i på ett område. Att till exempel få bort droghandeln på torgen, skapa mötesplatser och att öppna bibliotek hör ihop.
 
MKB, Malmös Kommunala Bostäder, visade i årets trygghetsmätning – efter att Helamalmö etablerat sig – att tryggheten i Nydala ökade mest av alla stadsdelar i hela Malmö.

– De sa till oss: den enda stora förändring i området är ni, berättar Nicolas Lunabba.

© 2020 ALL RIGHTS RESERVED - MAïA .