Now Reading
Gösta Knutsson – en man med många strängar på sin lyra
KAMPANJPRIS! Få Maia i brevlådan i tre månader – betala endast 100 kronor! Prenumerera här!

Gösta Knutsson – en man med många strängar på sin lyra

  • Många förknippar namnet Gösta Knutsson med böckerna om Pelle Svanslös men han hann också mycket annat under sin tid på jorden.
Gösta Knutsson under 1950-talet.

Gösta Knutsson, som från början hette Gösta Johansson, föddes i Stockholm den 12 oktober 1908. Pappan, Knut Johansson, var grosshandlare och mamman Julie var hemmafru. Gösta hade två äldre systrar, fem och sjutton år äldre. Litteraturvetaren och journalisten Unn Torell, som 2008 kom med boken ”Karl för sin katt – Gösta Knutsson som vi inte minns honom”, berättar att den fem år äldre systern lärde honom läsa redan när han var fyra år och också hur besviken han blev på sin 5-årsdag när ett av de tre paketen han fick inte var en bok. Snart gick alla hans veckopengar åt till bokinköp.

Efter studentexamen studerade Gösta, som då hette Johansson i efternamn, i Uppsala och när han tagit sin filosofie kandidatexamen bytte han namn till Knutsson. Redan vid 23 års ålder tog han sin filosofie magisterexamen. Han bedrev också studier i Norge, Danmark och Tyskland och skaffade kunskaper som han kom att använda bland annat i sitt arbete på Sveriges Radio.

 

Gösta Knutsson studerade i Uppsala som ung och var mycket engagerad i studentlivet som kårordförande, nationskurator och redaktör för studenttidningen Ergo under några år. Han kom sedan att förbli den staden trogen genom åren. Ända sedan barndomen stod djuren hans hjärta nära och han engagerade sig bland annat i kampen för djurskydd.  

 

Gösta Knutsson var ordförande i Uppsalas studentkår mellan 1936 och 1938 och fungerade då som platsombud och hallåman för Radiotjänst i Uppsala. Radiostudion fanns i ett lärarrum i universitetshusets källare. Han fascinerades av arbetet på radion vilket sedan kom att bli hans huvuduppgift genom livet. Ända till 1969 var han kvar som programombud i Uppsala.

 

Redan 1936 föreslog Gösta Knutsson Radiotjänst att det skulle sändas barnprogram från Uppsalastudion och han skriver:

”… genren roar mig i särdeles hög grad. Förslagsvis skulle jag därvid i egenskap av ‘farbror Gösta’ kunna berätta om katten Pelles märkvärdiga äventyr.” Han föreslog rubriken ”Katten Pelle Svanslös äventyr. Gösta Knutsson berättar, Inga och Lillemor sjunger.”

 

Detta var Pelle Svanslös’ entré i radion och det författaren då berättade var inledningen till första boken om Pelle Svanslös men böckerna skrev han senare. Den första kom 1939. Berättelserna gjorde succé direkt och det var inte bara barnen som lyssnade. Under sagan om den svanslösa katten och hans bekymmer med omgivningen kunde lyssnarna utläsa andra historier ur verkligheten. Unn Torell kallar det ”dagsverser över aktuella händelser”. Mycket som hände både i Sverige och världen vävdes in i berättelserna och kända personer kläddes i kattgestalt. Särskilt lätt var det förstås för Uppsalaborna att känna igen vissa – främst inom den akademiska världen.

 

Men framför allt blev Gösta Knutsson känd och uppskattad för sin insats inom frågesporten. I december 1938 sände radion för första gången ”Vem vet vad?” – en tävlan i allmänbildning mellan Göteborgs och Stockholms nation i Uppsala. En av hans goda vänner var den så kallade allvetaren – filosofie licentiaten Ejnar Haglund, och han och Gösta Knutsson blev kompanjoner som gladde svenska folket i otaliga radioprogram. Programledaren själv var mycket allmänbildad och satte ihop frågorna helt på egen hand och konceptet blev en succé. I slutet av 1960-talet eller början av 1970-talet slutade denna form av frågesport i radion efter cirka 5 000 program. Själv kallade han frågesporten ”en korsning mellan cirkus och folkhögskola”.

 

Text: Birgitta Markendahl

© 2020 ALL RIGHTS RESERVED - MAïA .