Now Reading
Dags för friskolereform igen?

Dags för friskolereform igen?

  • I veckans Maia finns en genomgång av hur friskolekoncernerna i praktiken dränerar många kommunala skolor på resurser. Vad leder detta till? I den artikeln nämns Chile, som gav upp sitt liknande utbildningssystem ungefär samtidigt som Pinochet förlorade makten i landet och man såg de stora klyftor som uppstått i samhället som en följd av den fria marknadens härjande i landets skolsystem.

OECD kan sägas vara en organisation för ökad välfärd i medlemsländerna. Organisationen har funnits i många år och har knutit till sig skickliga forskare från hela världen. När den svenska friskolereformen skulle drivas igenom under tidigt 1990-tal varnade OECD för en rad saker. Man varnade för att förslaget var ogenomtänkt – lite av ett hastverk. Man varnade för att genomföra förslaget som det såg ut just då. Man varnade för att förslagets genomförande skulle komma att få stora konsekvenser på det skolsystem som vid den tiden till stora delar var ett föredöme för andra länder. Men nog drevs det igenom. Vad vet väl ett gäng skolexperter från hela världen som inte svenska politiker vet bättre?

OECD har fortsatt följa den svenska skolans utveckling. Så sent som för ett knappt år sedan konstaterade man att den svenska modellen skapar stor ojämlikhet mellan de kommunala skolorna och friskolorna. En ojämlikhet som eldar på sig själv genom en ständigt ökad felfördelning av resurser. En ojämlikhet som – om den inte adresseras omedelbart – kommer att leda till ett utanförskap för stora grupper av människor inom bara några år. Ett utanförskap som i sin tur riskerar att riva sönder alla de skyddsnät som vi idag slår oss för bröstet för internationellt, då det till slut riskerar att bli en minoritet som ska försörja en majoritet.
 
”Kombinationen av ett ökat behov av utbildningsplatser och knappa offentliga resurser stärker mig i min övertygelse om att vi kommer få nya möjligheter till tillväxt.”
 
Orden ovan kommer från Marcus Strömberg, VD och koncernchef för AcadeMedia, som är en av de stora koncernerna i friskolebranschen. AcadeMedia gjorde förra året en vinst på en bit över 500 miljoner kronor. Det är pengar som vi alla tillsammans betalat in som skatt för att kunna ha avgiftsfria skolor, billig sjukvård och en hel massa annat som vi gärna tar för givet.
 
Är det så här vi vill ha det? Nej, det verkar inte så. Mätningar som gjorts har visat att de flesta väljare vill se någon form av begränsning i vinster i välfärden – alltså de klassiska, vård, skola, omsorg. Däremot finns det flera av de partier som styr landet i Riksdagen som inte vill begränsa vinstuttaget och det är ju faktiskt Riksdagen som bestämmer vilka lagar som ska stiftas och inte. Så länge mandatfördelningen ser ut som den gör nu lär ingen förändring ske. Den politiska viljan tycks saknas. Kanske är lösningen att göra som man av hävd gör i Finland. Där styrs skolan inte av politiken. Istället har man kompetenta tjänstemän som är experter på sina områden och håller klåfingriga politiker stången. Så har de också blivit en klart lysande stjärna på hela världens skolhimmel. Och jag har heller inte hört om finska börs-VD:ar som gnuggar händerna över ”knappa offentliga resurser”.

© 2020 ALL RIGHTS RESERVED - MAïA .